Monthly Archives: februari 2011

Puss och kram

Måste få ur mig det här nu.

Alltså, människor som är med på facebook och sedan gnäller över själva konceptet. Typ: jag vill inte vara vän med den där gamla klasskamraten, jag vill inte veta vad min granne åt till middag. Eller ännu värre: jag vill inte få massa grattis när jag fyller år, jag vill inte att bekanta skriver kram till mig.

Ööööööööhhhhhhhh????????? Det var ju väldigt jobbigt för dig att du har massa vänner som försöker vara gulliga mot dig! VAR INTE MED PÅ FB DÅ!

Det finns säkert något trevligt asberger-forum ni kan gå med i istället.

Morr

Jag är på ett fruktansvärt dåligt humör idag.

Dagen startade med att jag skulle gå ut med två hundar som drog åt olika håll. Det var helt SNORHALT ute så jag flög som en vante mellan djuren. Till slut tappade jag det och ställde mig och skrek åt dem. Det hjälpte så klart inte. Dessutom måste mina grannar tro att jag har blivit sinnessjuk, alternativt börjat gå på crack.

En jobbig grej

Jag tycker att telefonförsäljare är sådär.

Jag är förmodligen inte ensam om att tycka det. De är förstås lika mycket värda som människor, men jag har jättesvårt att komma ihåg det när de ringer.

 

Rättelse

Språkpolisen (Maggan) anmälde: APROPÅ heter det. Inte att bero på, det är något helt annat. Nu vet ni det. Gör inte om det.

Vårtecken

Lille J och jag går ut varje dag för att leta vårtecken.

Vi har hittat fyra, men nu har våren kommit av sig pga svinkyla. Så när vi hittade ett par trosor i rabatten på gården funderade vi på om det kunde räknas som vårtecken. Men vi beslöt till slut att det förmodligen var ett tecken på något helt annat.

Apropå  tecken, ett av lille J:s många klassiska citat som tål att upprepas många gånger: –Man kan se fisen som ett bajstecken.

Konstig kultur

Drabbades av insomnia i natt.

Till min stora glädje visades då  i fjol i Marienbad på tv –en prisbelönad fransk historia från 60-talet– den är smått legendarisk i vår familj eftersom våra föräldrar alltid har hävdat att det är  det tråkigaste man kan se. Jag hade dock aldrig sett den, och tänkte naivt –hur tråkigt kan det va?

Det här hände innan jag somnade:

Stillbild  på en vägg i 10 minuter. Sedan närbild på människa som står stilla som en staty (konstnärligt grepp) i 7 minuter. Därefter utbrister plötsligt människan en lång harang obegripligheter stirrandes med galen blick på något i fjärran. Sedan börjar det om, fast med en annan vägg.

Fredagsmys

Fredag idag=hurra!

Det är min bästa dag. Om jag ska rangordna veckodagarna blir det så här:

1. Fredag

2. Lördag

3. Torsdag –Trodde ni inte va?

4. Onsdag

5. Söndag

6. Tisdag

7. Måndag